Historia

Musikaliska Sällskapet i Åbo 1790 – 1924

Innehållsförteckning:

   1. Första verksamhetsperioden åren 1790-1808

          * Medlemmar  – Musik idkare och musik älskare

          * Orkestern och kapellmästare

          * Konserter och övningskonserter

          * Orkesterns repertoar

          * Undervisning

          * Volkalmusik

          * Musikaliska Sällskapets kompositörer

          * Årsfester

   2. Andra verksamhetsperioden åren 1824-1827, 1843-46

   3. Tredje verksamhetsperioden åren 1868-1927

           * Kapellmästare

           * Litteratur

1. Första verksamhetsperioden åren 1790-1808

Privata musikkretsar organiserade sig till Musikaliska Sällskapet i Åbo den 24 januari 1790. Bland de första medlemmarna fanns lektor Isak Nordberg, biskop Jakob Tengström, notarie Adolf Fredrik Baër och Henrik Gabriel Porthan.

Verksamhetsperioden är betydelsefull eftersom Musikaliska Sällskapet är den första förening i Finland som hade som mål att utveckla  den allmänna musiksmaken..

Medlemmar  – Musik idkare och musik älskare

Mellan åren 1790 och 1807 anslöt sig nästan 900 medlemmar till Musikaliska Sällskapet. Verksamheten omfattade även kammarmusicerande och körsång.

Orkestern och kapellmästare

Orkesterns storlek varierade, men kunde år 1790 bestå av musikidkande medlemmar d.v.s. ett trettiotal instrumentalister samt 2-3 avlönade musiker och ibland några professionella musiker. Kapellmästare år 1790 var lektor Isak Nordberg (1755- 1797). Redan hösten 1790 övertog konsertmästaren i Kungliga Hovkapellet, Erik Ferling kapellmästarens roll. Ferling var Musikaliska Sällskapets konsertmästare och kapellmästare fram till sin död 1808.

Konserter och övningskonserter

Orkestern spelade i salen på andra våningen i Seipelska huset eller i Akademins utrymmen.

Orkestern sammankom onsdagar för genomspelning av konsertstycken inför kommande lördags konsert.

Varje år gav orkestern en offentlig välgörenhetskonsert och en avgiftsbelagd konsert till förmån för stadens fattiga. Därutöver ordnades konserter till förmån för kapellmästaren eller någon musiker. Hur ofta och hur många dessa konserter var kan inte bekräftas. Orkestern uppträdde även tillsammans med gästande musiker.

Orkesterns repertoar

Den tidiga repertoaren är omöjlig att klarlägga. Programhäften har inte bevarats och gästande artisternas program finns endast i undantagsfall.

Musikaliska Sällskapets notarkiv uppkom genom att medlemmarnas privatnoter samlades i ett notskåp, till vilket medlemmarna hade tillgång. Sällskapet inköpte Anders Chydenius notsamling.

Enligt stadgarna skulle Sällskapet varje år införskaffa noter. Därför köptes noter bl.a. från Hummel i Amsterdam och från notskrivare i Stockholm.

Alla noter som finns i Sällskapets notarkiv har inte spelats. Orkestern har också spelat många verk som inte finns i notarkivet –  inlånade noter.

Undervisning

Enligt stadgarna skulle Sällskapet ordna undervisning åt personer som hade färdigheter och även åt de fattiga. Förebilden fanns i Stockholm. Detta är första gången som det i Finland fanns musikundervisning utan kravet på motprestationer av eleven, såsom fallet var med militärmusiker och stadsmusikanter. Undervisning gavs de första verksamhetsåren i violin-, altviolin-, valthorn-, och klarverspel. Undervisningen blev inte framgångsrik.

Volkalmusik

Både Sällskapets medlemmar och gästande solister sjöng vid konserterna. Katedralskolans gossar medverkade ibland och  år 1795 sjöng för första gången en ung kvinna vid en lördagskonsert. Efter 1801 fanns ingen regelbunden körverksamhet inom Sällskapet.

Musikaliska Sällskapets kompositörer

    * Erik Ferling blev något av en komponerande stadsmusikant.

    * Ernst Gabriel Lithander (1774-1803) medlem 1790-93.

    * Chrystophylus Samuel Lithander (1778- 1823) medlem 1776.

    * Fredrik Emmanuel Lithander (1777- 1823) medlem 1796-1801.

Årsfester

Musikaliska Sällskapets årsfester hölls den 24 januari på Gustav II födelsedag. De var en av höjdpunkterna i stadens societetsliv. Någon av stadens märkespersoner höll alltid festtalet.

Bevarade tal publicerades 1940 av Otto Andersson.

2. Andra verksamhetsperioden åren 1824-1827, 1843-46

Sällskapets verksamhet återupplivades 1823. Studenternas sångsällskap skulle vid behov medverka i konserterna. Deras dirigent Johan Josef Pippingsköld blev sällskapets arkivarie och körledare. Violinisten Johan Christoffer Downer blev orkesterns musikalisk ledare.

Nya noter inköptes och många konserter gavs. Verksamheten avbröts av Åbo brand i september 1827.

Tyska violinisten Conrad Greve verkade i Åbo stadskapell 1842-43. Intresset för att återuppliva sällskapets verksamhet fanns och Greve antog 1843 utmaningen att bli ledare för den instrumentala avdelningen. Carl Theodor Möller, domkyrkans organist, blev ledare för den vokala avdelningen inom sällskapet. Sällskapets orkester bildades av både yrkesmusiker och amatörer.

Allmänhetens intresse för konserterna sjönk efter en tid och 1846 beslöt sällskapet att lägga ner verksamheten.

3. Tredje verksamhetsperioden åren 1868-1927

Carl Gustaf Wasenius, Ledaren för Grenadiärskarpskyttebataljonens musikkår grundade 1861 en orkesterförening i Åbo.  Vilja till en stabilisering av verksamheten fanns både hos stadens beslutsfattare och hos allmänheten. Staden gav anslag till ett musikkapell förenat med en musikskola. Den nyorganiserade orkestern inkluderade både musikkapellet och det återupplivade Musikaliska Sällskapet. Wasenius var orkesterns kapellmästare 1868-1872.

Under Oscar Byström kapellmästartid 1872- 1876 blev verksamheten på grund av ekonomiska orsaker allt mer inriktad på vinstbringande konserter och tillställningar. Orkestern spelade ofta t.ex. teatermusik.

Tysken Louis Fichtelberger blev 1876 orkesterns följande kapellmästare. Under hans ledning spelade orkestern vid otaliga konserter de första åren.  Ekonomiska problem innebar 1886 att Fichtelbergers era avslutades.

Under de följande kapellmästarnas verksamhetsperioder varierade orkesterns sammansättning och repertoar. Orkestern växte och både staden och staten understödde verksamheten.

Vokalverk, opera och kapellmästarnas egna kompositioner varvades med stamrepertoar av Beethoven, Haydn, Gade, Wagner mfl. Intresset för finländsk musik växte i slutet av seklet, då  även Sibelius verk presenterades för Åbopubliken.  På 1910-talet framfördes många operor i Åbo, bl.a. uruppförandet 1910 av Palmgrens ”Daniel Hjort”. Första världskrigets utbrott 1914 bromsade den  livliga operaverksamheten för några år.  Inflationen efter kriget medförde ekonomiska problem för orkesterverksamheten. Och diskussionerna om att staden skulle överta orkestern inleddes redan 1920.  Höjda löner och stora förluster ledde till att Musikaliska Sällskapet lade ner orkesterverksamheten 1924.

Musikaliska Sällskapets verksamhet fortsatte med betoning på kammarmusik. Medlemmarna medverkade vid många konserter i staden. Diskussionen om grundandet av en stadsorkester fortsatte bland stadens beslutsfattare och beslutet togs 1927.

Kapellmästare

Följande personer fungerade som kapellmästare:

* Karl Müller-Berghaus 1886 – 1895

* José Eibenschütz 1895 – 1905

* Frederik Schneedler-Petersen 1905 – 1909

* Selim Palmgren 1909 – 1912

* Karl Ekman 1912 – 1920

* Willy Olsen 1920 – 1923

* Wilhelm Buschkötter 1923 – 1924

Litteratur

* Andersson, Otto,Conrad Greve. Helsingfors 1951

* Andersson, Otto, Johan Josef Pippingsköld och musiklivet i Åbo 1808 – 1827.Helsingfors 1921

* Andersson, Otto, Musik och musiker. Helsingfors 1917

* Andersson, Otto,  Musikaliska Sällskapet i Åbo 1790-1808. Åbo 1940

* Andersson, Otto, Turun Soitannollinen Seura 1790-1808. Turku 1952

* Hedwall, Lennart,  Konsertlivet i Åbo under Oscar Byströms kapellmästartid 1872-1876. En kommenterad konsertförteckning (1989) Acta musica IX

* Klemetti, Heikki, Thomas Byström. Suomen Musiikkilehti 1936: 5

* Lagus, Ernst, Musikaliska Sällskapet i Åbo 1790 – 1890. Åbo 1890

* Musikaliska sällskapet i Åbo 1790-1965. Festskrift till 175-årsjubiléet.Åbo 1965

* Pinello, N.H., (Kapten Puff) Små berättelser och tidsbilder. Åbo 1866

* Pinello, N.H., De forna musikaliska sällskapen i Åbo. Små berättelser och tidbilder II. Åbo 1868

* Schnedler-Petersen, Frederik, Ett liv i musik. Köpenhavn 1946

* Suomen musiikin historia / [toim.: Liisa Aroheimo-Marvia … [et al.]] Del. 1 : Ruotsin vallan ajasta romantiikkaan : keskiaika – 1899 / Fabian Dahlström. Porvoo Helsinki Juva : WSOY, 1995

* Svensson, Sven, Oscar Byström som musiker. Svensk tidskrift för

musikforskning 1936.

* Tolvas, Ilpo, (utg.-toim.-red.), Musikaliska sällskapet i Åbo 200 år.

* Festskrift (Turun soitannollinen seura 200 vuotta. Juhlajulkaisu. Åbo 1990

* Turun Soitannollinen Seura 1790-1965. 175-vuotisjulkaisu. Turku 1965

* Wasenius, K.F., Orkesterlivet i Åbo på 1840- och 1860-talen. Argus 1.8.1909.

Inger Jacobsson-Wärn, 2003

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s